Så långt bort

men ibland så nära. Aldrig någonsin träffat en människa som berört mig eller kunnat läst så mycket ur mina ögon. På sätt och vis läskigt, men ändå så tryggt. Kan verkligen inte förklara hur. En person som jag önskar kunde vara mycket närmare. Någon jag vet alltid skulle finnas om det vore nåt, ett telefonsamtal bort som inte skulle försvinna för någon flickvän eller jobb eller något.
   Problemet är bara att personen bor i ett annat land allt för långt bort. Minst ett halvår bort. Och vad hinner ändras på ett halvår om man inte har regelbunden kontakt? Hur mycket kommer personen ändras, hur mycket kommer jag ändras? Jag är nog världens knäppaste men jag vill verkligen stå på tågstationen igen och höra dig försöka trösta mig. Helt sjukt hur en människa i en vecka kan på verka en. Saknar dig!

Skit, tur nog att det var längesen det kändes såhär.

Maybe you and I
Could pack our bags and hit the sky
Aerosmith - Fly away from here

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0