frokenpettson

Lyssnar på Stay with me med The Ark nu. En låt som gör ont, men som jag tycker är helt fantastisk. Känslorna vet inte riktigt vart dom ska ta vägen så allt blir en enda röra. Den rör mitt inre på ett så konstigt sätt så det går inte att förklara. Kanske är det så för att jag har så mycket inom mig jag inte kan berätta för någon. Jag vet inte hur jag ska säga det, vem som orkar höra och så ligger det för nära. För nära mig. I mitt huvud spelas det upp för många gånger, finns inget slut. Gör mig så osäker. På allt. Undrar om det var jag som bar mig dumt åt, eller var det bara han? Eller gjorde vi båda fel? Hur ska jag någonsin våga satsa igen? Jag längtar, men samtidigt är jag vettskrämd. Livrädd. Åh, vad jag hatar den låten! Ändå är det så underbar... 

I didn't mean to cause you pain
I didn't mean to cause you trouble
I never meant in any way
To be a weight on your mind

And all this time I've been so goddamn stubborn
All this time
So selfish and unkind

Glömma och gå vidare heter det va? Men hur kan man glömma något som ligger så djupt och som vägrar låta sig göra sig hörd?

All this time I've been afraid
That you would see through me
That beneath the tricks and traits
There would be nothing to love
The Ark - Stay with me